Generation loss

För länge sedan recenserade min förlagskollega Eva-Lisa ’Generation loss’, av Elisabeth Hand. Jag tyckte väl inte den lät som nån höjdare då, men nu pratade vi om den av nån anledning för någon vecka sedan och IOM mitt nyväckta intresse för fotografi tänkte jag att det kanske vore intressant att ge den en chans. Så jag lånade den på bibblan, och blev fångad direkt! Cass Neary är som Eva-Lisa var inne på i sin recension (https://dezmin.wordpress.com/2016/10/20/generation-loss/) en rätt mörk och vid en första anblick tragisk figur, men samtidigt är det något i hennes svärta som fascinerar, kanske är det hennes inre monolog eller hennes syn på omvärlden som ändå känns tilltalande. Hon kanske är både alkoholiserad och drogmissbrukande, men hon känns ändå inte totalt destruktiv. Någonstans därbakom finns en passion och ett intresse för omvärlden och jag tror det är därför jag ändå gillar henne. Dessutom lyckas hon överraska mig flera gånger så hon känns ändå inte ett dugg sorglig och deprimerande som person.

Själva storyn tar lite tid att komma  igång. Cass blir ivägskickad på ett jobb hos en skygg, åldrande fotograf som hon beundrar och ger sig ut långt ut i obygden. Väl där upptäcker hon att hela stället är lika trasigt som hon och inser att det passar henne rätt bra. Själva jobbet visar sig av olika anledningar bli svårt att utföra men istället blir hon indragen i bygdens egna små intriger och hemligheter och blir snart inblandad i försvinnandet av en ung flicka hon kommit i kontakt med.

Detta kändes inte alls som någon sedvanlig kriminalroman, och det är nog i mellantiderna som de mer litterära inslagen kommer in. Jag älskar det finurliga språket och beskrivningarna av både personer och miljöer, de ger verkligen en extra dimension till Cass som karaktär.

”Det var bortom ödsligt. Det var hit ödsligheten tog vägen när den ville vara för sig själv” var nog mitt favoritcitat. Just för att den beskriver hennes personlighet så bra.

Mot slutet började det mer bli en renodlad spänningsroman igen och där ökade också lästempot avsevärt. Men för den fotointresserade är nog den biten av handlingen av minst lika stort intresse som själva kriminalfallet.

Hela boken är full av udda karaktärer och författaren har lyckats att ge dessa egna röster och göra dem visuella på ett härligt sätt. Jag kan starkt rekommendera denna till alls som vill ha något mer än de vanliga kriminalromanerna. 🙂

 

Annonser

4 reaktioner till “Generation loss

  1. Vad roligt att du gillade den! Förstod nästan att du skulle göra det eftersom du själv fotar 🙂 Det var väl mest det som jag tyckte drog ner tempot eftersom jag inte är så intresserad av just den biten, men det är ju det som är så bra med litteratur. Att man har olika ämnen som man finner intressanta.
    Den är ju väldigt litterär så språket var riktigt bra, precis som många inre monologer, som du är inne på 🙂

    Gillad av 1 person

    1. Ja det blev liksom som en extra bonus och krydda som gjorde den lite bättre. 🙂 kan dock förstå att det inte har så stor effekt på de som är så intresserade av den biten 🙂 men det var verkligen intressant tycker jag.
      Ja det var den och jag gillade språket jättemycket. 🙂 har du tips på fler liknande böcker får du gärna tipsa om dem med. 🙂 Tills vidare tackar jag för träffsäkert boktips 🙂

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s